Söndagen den 12/10 skulle jag hämta upp Naja för

att vi skulle åka och hämta trollhassel men när jag kom

fram och stannade motorn så började det ryka från motor-

huven. Rusade in för att hämta hjälp och några sekunder efter

utvecklades röken till att bli allt mer intensiv. Stod parkerad nära

Najas bli så låste upp och fick bilen i friläge så att jag kunde rulla

den några meter längre bort från de parkerade bilarna. 

Strax började det komma eld från motorn och trots att jag hällde

vatten så brann det bara mer o mer.... o som det rök!!!!

Usch, så långa minuterna var innan byns brandkår kom

och lite senare kom även Hässleholms...  

Jag var livrädd att branden skulle sprida sig och

ta tex fyr i gräsmattan o Najas bli. Branden släcktes i 

grevens stund....

Inte blev det kvar av min bil        

Lider med Naja o hennes familj som fick sitt 

staket förstört där bilen stod samt nersotat

på halva tomten, altanen, grindar, dörrar mm

Även hundben o tassar och så även kattens tassar

var sotade och gick inte att få rena       

Nu har jag varit utan bil i drygt en vecka och får

planera och låna mig fram till de viktigaste grejorona

och besöken som är inplanerade. Hoppas så att teknikerna

sätter fart så jag vet hur mycket jag får ut på försäkringen

och att jag får reda på orsaken till braden.

Jag sitter o kollar Blocketannonser varje dag och letar efter

en bättre begagnad Volvo V70 som inte har rullat för mycket o

som jag kan ha råd till....

Hade tur att inget började brinna inne i kupe'n på bilen så att

tex inte hundburarna blev fördärvade. Allt är nerrökt och håller på

att tvätta alla textiler som fanns i bilen och som jag ville ha kvar

  . Burar mm får skuras riktigt innan de går att användas igen

så att mina stackars hundar inte blir rökförgiftade.....

Tänk vilken tur i oturen att inte branden började tex sedan jag

hade kommit hem och ställt in den i garaget... Hua.. vågar inte

tänka på vilka följder det skulle kunna bli...

Förstår inte vart tiden tar vägen för tycker jag varken

hinner med mer än "måsten" och sen är orken bara försvunnen.

Kommer att lägga upp lite bilder på vad som här hänt de sista

månaderna....

Ålga är den som för det mesta är först att komma ut ur

"hundarnas sovrum" sedan jag har öppnat grinden på morgonen.

Ålga väntar på att Hilda oxå ska vakna   

Söndagen den 28 september körde jag o Ålga till

Sankt Olof till en träff med hennes syskon. Samma

plats som vi var på i höstas. Även denna gången var

vi 4 av 5 syskon och lika kul var det denna gång att se

hur syskonen hade utvecklats på 1 år. Ålga och syrran

Kajsa är fortfarande jättelika o frågan är om inte Kajsa

har en mörkare rubyfärg och var lite blankare....

Kajsa - ruby med röd sele, Ålga - ruby med brun sele,

Sammie - ruby med lj. blå sele och Max - black and tan

Kajsa, Sammie, Max & Ålga         

Återkommer snart med fler tillbaka blickar