Nyårsafton

Vid lunschdags träffades vi, jag o 3 av mina köpare

med hundar från olika kullar och år vid Fårabäck för

att gå en runda på militärfältet. Det var Naja med då

Mollie född -08, Marie med Lykke född -12 och Lena

med Len född -16. Naja hade så klart även sin tref tjej

Ella från Joellys kennel. Jag hade Inez, Hilda, Ålga,

Diza och Hädda med mig.

                                                                                      Inez (med rött täcke) Ålga o Hilda

                              Diza i en konstig ställning        Mollie                          Mollie o otydlig Ella  

                     Diza, Hädda, Inez, Ålga o Ella         En liten Len             Inez, Hädda, Ålga, Diza o Hilda

                               Inkallning av Len                                                 Marie, Len, Hädda o Lykke

Häddas söta syster, Len   

Jag ställde till det (som vanligt är det alltid något  )

När vi var en bit från bilarna så upptäckte jag att min 

mobil inte fanns varken i min ryggsäck eller i jack-

fickorna. Alla hjälpte mig att leta o ringa efter den men

den fanns inte att hittas. Marie och jag gick hela rundan

igen. Lena o Naja gick till bilen för att leta där. Vi mötte 

några som rastade sina hundar och frågade om de möjligtvis

hade hittat den. Men nej då... När vi var tillbaka till där vi 

skiljdes åt så var fortfarande mobilen borta och jag började

få panik. Marie prtatade med Naja i mobil när jag plötsligt

hör min mobil ringa väldigt svagt.Då upptäcker jag att den

efterlängtade mobilen låg i en ficka som jag hade på magen

på huvtröjan. Som vanligt hade minnet sviket att jag hade lagt

den där. En jäkla lättnad men samtidigt en skam att jag hade 

väckt denna oro för oss alla  

En lugn nyårskväll och välrastade hundar, kunde knappast blir

bättre  

Hädda uppskattade leksaken hon fick av Lykke  

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Hilda tog mig verkligen på sängen när jag upptäckte i

nyårshelgen att hon hade börjat löpa. Hon löpte i augusti senast

och hon brukar hålla 6-7 månader mellan löpen men inte denna

gången. Jag skulle ta tag i nytt hjärtintyg o bestämma med en

passande hane men se det tydkte inte Hilda  

Jag hade väldigt dålig koll på vilket

dygn hon var på så det blev att ringa veterinären i veckan

för att få ett nytt intyg på hjärtat. Hädda fick följa med och

miljöträna och var hur duktig som helst. Vi var i god tid men

det hade kommit in ett akutfall som slutade tragist för ägarna.

Detta gjorde att vi fick vänta i nästan en timme innan det var

vår tur. Hädda satt i mitt knä hela tiden och bara tittade på alla

som kom och gick. Inte utan att hon charmade en hel del   

Det bästa var att Hildas hjärta var ua   

Det blev en nervös tid innan jag hittade hanen som jag kunde

tänka mig att använda till Hilda. Och inte bara det, de ska passa

ihop både uteseende mässigt och inavelsindexet ska ligga så lågt

som möjligt för de ev valparna. Hanen hade inte heller något godkänt

hjärtintyg. Samma dag som jag hade räknat med att det var dags

att para var hanen o kollade sitt hjärta. Det var en djup pust när

smset kom från ägaren. Ua, hurra!!

Det blev världens oväder när jag skulle ge mig iväg. Snön bara vräkte

ner och det varnades för en mängd olyckor. Som om detta inte räckte

så vägrade min bil att starrta när jag kom ut i garaget. Mannen kom

hem o hjälpte mig men fick oxå höra vilken dåre jag var som gav mig

iväg i det snökaoset. Det varnades för en mängd olyckor o avåkningar.

Var beredd på att vända flera gånger då det inte

gick att köra mer än i 30-40 km/h en lång sträcka men sen började

det att regna istället. Sträckan tog mer än dubbelt så långtid att köra

och inte utan att man drog en lättnadens suck när jag äntligen stannade

på deras gård. Som tur var blev det kärlek nästan med en gång mellan

Hilda o hanen och det blev en fastsättning i drygt 40 minuter. Hädda

var oxå med efter som jag inte visst hur länge jag skulle vara borta

och det var tur att hon fick följa med. Hon kan inte hålla sig så långa

stunder ännu. Som vanligt charmade hon de flesta  

Vi gjorde om resan dagen därpå men tydligen var hon i slutet på hög-

löpet och det blev bara någon halvdan parning. Efter åt så tackar jag

mig själv för att jag var så envis och körde dagen innan  i ovädret.

Hjälp mig att hålla tummarna hårt att det blir småttingar här omkring

mitten av mars   

Det är verkligen ett sånt sug efter cavaliervalpar som jag aldrig har 

varit med om tidigare. Innan jag ens Hilda hade börjat att löpa så var

det flera som hade hört av sig och satt upp sig på min "kö-lista".

Denna gång har oxå flera som har köpt hund av mig tidigare och

som vill ha ännu en Jankils hund  

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Lördagen den 14 januari hade åter Marie fixat en cavalierpromenad.

Denna gången fick Hädda, Diza, Inez, Ålga och Olle följa med och 

de två löptikarna fick stanna hemma.

Denna gången hade vi sällskap av en besökare som hade kört enda

från Lindköping, Linnea Borgenvall med sin cavalier Ester. Hon är

syster med min döda Agnes, Häddas mormor. Jättekul att äntligen

få träffa en fb-vän efter alla dessa år. Agnes hade fyllt 9 år (hjälp)

i april..

Denna gången gick vi längs havet bort till Fårabäck. En sträcka som

jag inte hade gått tidigare.

                                 Linnea, Inez o Ester                   Inez                               Ester

Malin som kom med sin husse

                                Buffy                                Elliott o Inez

På väg tillbaka till bilarna                              Olle o Diza

                                       Diza

När vi kom tillbaka till bilarna smakade matsäcken gott. Mitt blodsocker

låg lågt (är diabetiker) så det var nästan på darriga ben jag gick den sista

biten. 

Det var nöjda hundar och matte som sedan kom hem så det blev vila för

oss alla  

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Mina små prinsar har varit och hälsat på. Det var nästa en månad sedan jag 

träffade dem. Dessa infektioner som killarna ofta drabbas av gör att det oxå

blir ibland veckor mellan träffarna. Tack o lov är Jonna duuktig med att skicka

foton  och filmer så att man känner sig delaktig i deras liv

Olle vill hålla sig lite på "säker mark" från Otto   

Otto  

Frej  

Bus till hög musik med moster

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Lite foto från Instagram på några av de älskade fyrbenta   

Hilda, Ålga och Diza (Hildas dotter)

                                                Inez o Nanzie           Hädda som håller på att tappa sina mjölktänder

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I måndags den 22/4 så var jag och gjorde ultraljud på Zvea. Man lever ju på hoppet hela tiden och tyckte när  jag duschade henne på lördagen att hon ev hade blivit något lite bredare över ryggen. Hon hade dessutom kräkt 2 gånger den gågna vec...

Glad Påsk   Önskar jag Er alla🐣🐤🐤     ❤️❤️❤️❤️❤️❤️ Under februari o mars har vi haft 4 små tjejer som har fyllt år: Först u...

Hejsan! Ja, det var bra längesedan jag överhuvudtaget besökte min egen blogg med någon uppdatering. Lite kortfattat vad som har hänt: Den 20 september föll jag så oturligt ute hos hundarna (och det var ingen hund som fällde mig) genom att j...

6 veckor!       Hane 1246 g       Tik rosa 1305 g       Tik röd 1292 g       Hane 1410 g               Första gången ute och en ny värld öppnade sig               Första gången provsmak av...