Julen är över för denna gången och vi har haft en 

lugn och avslappnad helg. Det tråkiga är att vi haft 

så tråkigt väder med regn och blåst, ja tom med storm.

Inget väder man hurrar för och vill jättegärna ut i och inte

hundarna heller. De hatar regn (precis som sin matte) och

föredrar att hellre ligga inne vid värmen från spisen    

Jas, tänk om man hade fått och kunnat göra det hela dagarna  

Ja, så är snart detta året slut, 2016 och vi ska stax

ta emot ett nytt år.. 

Jag vet att många hundar är rädda för dessa fyrverkerismällare.

Det är inte lätt när man bor mitt i smeten. Jag råder er att åka

iväg ut på landet och rasta din hund riktigt på dagen så att den 

är trött när det är kväll. Om man inte har möjlighet att bo någon

annanstans där det är lugnare precis denna helgen så kommer här

lite tips.

*Rulla ner för fönsterna så att inte ljuset från smällarna syns in

*Spela musik högt, ha radio o tv på så att ljuden utifrån dränks.

*Kanske har man ett badrum utan fönster där hunden kan vistas när det

smäller som värst vid midnatt eller om man har en källare som kanske

är mer isolerad.

*Man kan oxå försöka aktivera dem med lite aktivetetsspel

som finns för just hund. Man får som ägare vara lite påhittig för att 

få sin hund på andra tankar än att vara rädd.

*Det viktigaste är att du själv

som ägare är lugn så att du inte överför något till hunden. Ömka inte hunden

när den rädd för då förstärker du bara dens rädsla.

Ja, det är hemskt att ha rädda hundar som mår så dåligt

av dessa smällare. Som det är nu så är ingen av mina rädda men jag har

ju en (snart 5 månaders) valp som jag inte vet hur hon beter sig. Även om

vi bor på landet och här skjuts oftast inte några raketer alls så hörs det från

byn, långt bort. Hundarna här brukar sova sig igenom tolvslaget och jag är

hemma hos dem. Även om jag inte har rädda hundar nu så har jag haft en

collie som var så rädd. Vid varje årsslut fick jag åka iväg till veterinär där 'jag

fick något lugnande flytande på spruta med mig hem. Även om hon fick en hel

del av detta så att hon knappt kunde stå på benen så var hon endå så räddd

så att hon skakade. Usch, det var så synd om henne. Det bästa var när vi

flyttade ur hit till huset i skogen och kom ifrån skjutandet en hel del och Penny 

slapp att vara så rädd något mer.

Så även om det är vackert så är det många stackars djur

som lider något fruktansvärt av detta! Tänk om alla människor,

stora som små kunde förstå detta och visa djuren hänsyn